Mode och inredningstrender i det medeltida Uppsala – föremål i trä och läder från undersökningen på Stora torget

När Upplandsmuseets arkeologer 2022 undersökte de äldre spåren av bebyggelse under dagens Stora Torget i Uppsala hittades en stor mängd trä och läderföremål med datering från mitten av 1100-tal till sent 1500-tal. De här föremålen har nu kommit tillbaka från varsam rengöring och stabilisering hos vår konservator. Trots de enkla materialvalen ser vi nu mer av den hantverksskicklighet, färg- och formrikedom som medeltidens modemedvetna och kanske trendkänsliga Uppsalabor hade i sin omgivning, klädde sina kroppar i och utsmyckade sina hem med. 

Eftersom föremålen är av organiskt material och som bevarats tack vare de fuktiga och syretäta kulturlagren under torget så är de extra känsliga för nedbrytning när de väl kommit i kontakt med syre igen. Under fältarbete packas därför föremål i påsar och behålls fuktiga genom att förvaras svalt och mörkt. Konservering är en mycket försiktig och tidskrävande process som utförs av specialister för att stoppa nedbrytningen igen och så att föremålen kan bevaras för framtiden. Det gör också att vi först nu har kunnat detaljstudera föremålen. Därför är det alltid extra kul och något av en happening på kontoret när någon ska öppna och packa upp lådor från konservatorerna. Oftast är det lite som en julklappöppning som bjuder på många överraskningar. Så även denna gång!

Vår konservator Max Jahrehorn i full gång med att konservera arkeologiska föremål. Genom varsam rengöring och stabilisering stoppas nedbrytningen efter att föremålen lämnat jorden de legat i under hundratals år. Foto: Max Jahrehorn, Oxider AB. 

Föremål av textil och läder – en del av medeltidens europeiska modetrender

Vid sidan av vävda textilier så var läder vanligt förkommande i den medeltida dräkten. Läder användes främst till skor och stövlar, bälten och väskor mm. Ibland tillverkades också större klädesplagg som jackor och mjukare pungar att förvara saker i av tunnare skinn. Precis som med textilier så följde läderföremålen modets växlingar, redan då oftast med influenser från de europeiska storstäderna. En stor del av föremålen från Uppsala har paralleller i material från bland annat Stockholm och Enköping, Bergen i Norge, Lübeck i Tyskland och Brügge i Belgien.

En vackert dekorerad kniv- eller dolkslida med växtrankor och punsad dekor till en större kniv eller dolk. Slidan kan dateras till omkring år 1300. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet

Två föremål med okänd funktion, troligen remändebeslag att fästas längst ned på exempelvis ett bälte. På den vänstra har skinnet skurits så att det visar två olika kvaliteter och på den högra finns skuren och målad dekor av streck och punkter, på baksidan av den högra finns också vågband. Båda föremålen kan dateras till omkring 1300. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet

Här ser vi exempel på tre olika medeltida skor från undersökningen. Till vänster den enklaste och vanligaste typen kallas remsko och knöts med en läderrem som löpte runt hela öppningen för foten.  I mitten en i Uppsalamaterial hitintills ovanlig typ av sko, med liknande exempel från Borgund i Norge och med flera exempel i Stockholm, som knäppts eller knutits mitt fram med hjälp av den lilla trekantiga ”plösen”. Längst till höger en remsko med uppskuren dekor i form av slitsar. Genom slitsarna har antagligen den färgglada hosan, en typ av långa strumpor som användes i stället för byxor, kunnat synas. Samtliga skor hör till 1200- och 1300-talets bebyggelse på Stora Torget. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet   

En knapp till en jacka eller rock som tillverkats av en konstfärdigt knuten läderrem. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet

En intakt och veckad läderpung av tunnare skinn. Tyvärr var pungen tom när vi hittade den. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet

Detta är ett av flera exempel på bevarad textil från undersökningen. Detta är troligen en del av ett klädesplagg, från 1400-tals lagren på Stora torget. När tyget hittades var färgen fortfarande djupt röd då det vävda ulltyget antagligen färgats med krapprot. Senare kallade man färgen från krapprot för turkiskt rött. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet

Föremål av trä – på bordet i 1200- och 1300-talets Uppsala

Ett annat område där modets växlingar kan följas är i bostadshusens inredning. Under den äldre medeltiden bestod det mesta i hemmet av fast inredning, så som väggfasta bänkar och skåp. Senare blev mer flyttbara möbler som kistor, bord och stolar vanligare. Från Stora torget finns flera exempel på delar till möbler och annan inredning. De mer hela träföremål som har med inredningen att göra har framför allt haft sin plats på bordet i form av olika skålar för mat och dryck. Under den äldsta tiden, det vill säga 1100- och 1200-tal så har svarvade och snidade skålar varit mest framträdande. Under senare delen av medeltiden, när mängden keramik och glas ökar i hushållen, blir i stället små träskålar och fat sammansatta av stavar allt vanligare. Att det varit viktigt att märka sin egen skål, för att inte blanda ihop den med andras, syns av så kallade bomärken som ofta ristats in i botten.

En i det närmaste unik träskål med svarvad hög fot finns i fyndmaterialet från torget och kan dateras till 1200-talet. Skålen har kanske haft en särskild plats och funktion.  En fin och mycket tunt svarvad dryckesskål som använts i något av husen under Stora torget på 1300-talet. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet

Exempel på skålar med bomärken i botten. Förutom att det visar vem eller vilken gård som föremålet tillhört så tyder det också på att det varit många personer som rört sig bland husen och gårdarna i denna del av staden. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet

Under den senare delen av medeltiden blev träskålar sammansatta av lösa laggstavar allt vanligare. Tekniken påminner om hur man bygger en tunna och de hölls ihop med band av vidjor. Skålarna kunde användas för både mat och dryck, vilket bland annat syns av ofta förekommande skärmärken på insidan av botten. De var också massproducerade och standardiserade vilket visar att de var relativt vanliga i Uppsalahusen. I ett av schakten hittade arkeologerna så många lösa laggar att det är möjligt att sådana skålar tillverkats på platsen. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet

En svarvad och dekorerad spelbricka av trä, kanske till ett dam- eller kvarnspel, visar att spel och spelande var en del av Uppsalas inredning och umgängesformer redan under medeltiden. Kanske hade spelbrädet lika mycket dragningskraft som tvn idag? Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet