Sista april, Valborgsmässoafton, Valborg & Walpurgis
Ja, namnen är många på denna dag, då vårens ankomst firas. I Uppsala har studenternas firande länge varit ett tongivande inslag, men hur och i vilken omfattning Valborg firas varierar både här och i landet i övrigt.
Valborgsmässofirande på Rackarberget, Luthagen. Foto: Paul Sandberg/Upplandsmuseets samlingar
Valborg är en gammal tradition som ursprungligen kommer från det katolska firandet av helgonet Walpurgis i Tyskland. Till oss kom firandet någon gång under medeltiden. Det var också i Tyskland på 700-talet som Sankta Walpurgis ((Heliga)Valborg) levde, abbedissan som lånat Valborg sitt namn.
Valborgsmässofirande med en samling ’fyrmästare’ vid bålet på Rackarberget, Luthagen 1938. Foto: Paul Sandberg/Upplandsmuseets samlingar
Eldarna fanns med tidigt i firandet, och tillsammans med inslag av skrämmande ljud skulle de verka skyddande mot det onda och skrämma bort vilda djur innan kreaturen skulle släppas ut på bete. Så här beskrivs Valborgsmäss på några ställen i uppteckningar gjorda av folklivsupptecknaren Sigvard Cederroth.
Valborgsmäss - Valborgsmäss i Ovanby: ”Vi är trötta. Vi har firat Vallbemässtulten, sa dom dan ätter. Då skulle man elda å vara värst å hurra å skrika.”
Sista aprilfirandet, Uppsala 1951. Foto: Uppsala- Bild/Upplandsmuseets samlingar
”Vi hade en stor Vallbemässbrasa för hela byn (Ovanby) milla Ingvasta å Ovanby. Man hade leta´ opp högsta backen. Unga feck samla´ ihop ris å skräp ätter vintern, fårris å enbuskar å en gammal tjärtunna, om dä fanns. Alla ungar i Västra Ovanby hade dräjji ihop´ä. Man börja´ tidigt. Man hade en stång mitt i, å antingen en torr granriska eller en tjärfjärding i toppen på stången. Man spika´ fast riskan ve stången. Man tände riskan eller tjärfjärdingen först, sen satt man ner stången mitt i kasen. Dä var i mörkningen, å sen hurra´ man å skrek. Man dansa´ å hoppa´ kring jällen å sjöng: Våren är här´. Sexman var mä å såg ätter, men dä var vi ungar som feck tända på.”
Cederroths omfattande uppteckningsarbete från mitten av 1900-talet har sammanställts i en uppslagsbok: Bondsagan, utgiven av Iréne A. Flygare och Barbro Björnemalm, 2014.
En som också nedtecknat några ord om eldarna är Carl von Linné som gjorde följande notering under en resa mellan Uppland och Västmanland på Valborgsmässoafton: ”Elden sågos på många ställen lysandes från vägen; ty lantmännen har för sed allt ifrån Hedenhös, att natten före Valborgsmässodagen upptända eldar på marken, att däromkring dansa och fägna sig åt den kommande sommaren...”
I Uppland och Uppsala är det mycket tydligt hur de folkliga traditionerna blandas med det studentikosa firandet.
Sista april, Uppsala 1951. Foto: Uppsala-Bild/Upplandsmuseets samlingar
Sista april-firande i Odinslund, Uppsala, sannolikt tidigt 1900-tal. Foto: Ossian Wallin/Upplandsmuseets samlingar
Vi önskar er en riktigt fin dag