Det blommar i Samlingarna!
Under sommaren botaniserade vi bland föremål, bilder och berättelser i våra samlingar. På temat blommor publicerade vi tio inlägg på Facebook och Instagram. Nu finns de tio inläggen samlade här. Vi ville liksom spara sommaren på något vis. Vi hoppas att du som läser ska tycka om det!
Foto : Ossian Wallin, UP4202/Upplandsmuseet
Först ut denna sommar, som en kickoff för ”tisdagar med samlingarna”, var denna sommarbukett. Javisst, vi har haft med den tidigare, men vi kan liksom inte tröttna på den. I den avbildade buketten, på en av de äldsta färgbilderna i Upplandsmuseets samlingar, anar vi vallmo, prästkragar, klöver, blåklockor och andra sommarblomster. Ossian Wallin fångade denna prunkande bukett med autokrommetoden för cirka 100 år sedan. Han kunde nästan inte valt ett bättre motiv. Den här tekniken innebar en betydligt längre slutartid i jämförelse med det svartvita fotografiet. Det var alltså att föredra att motivet stod still.
Autokromen lanserades 1907 av bröderna Auguste och Louis Lumière. Det var den första kommersiellt framställda glasplåten för färgfotografi. Autokromen består av ett tunt limskikt som preparerats med ett oregelbundet färgraster bestående av lika delar röda, gröna och blåvioletta infärgade runda potatisstärkelsekorn. Den här metoden var ledande inom färgfotografi fram till 1930-talet.
Detta fantastiska handmålade hörnskåp från 1766 tillskrivs ”Rosmästaren”. Rosmästaren förefaller ha haft sin glanstid under 1770-talets första hälft, men som har tillskrivits målningar från 1763–1786. På möblerna ringlar sig bland annat rosor och rankor av anemoner och på skåpens kransar och dörrspeglar återfinns många gånger en illusorisk och skickligt utförd marmorering. Marmoreringarna står många gånger mycket nära de på samtida kyrkoinredningar, därför har det också antagits att ”Rosmästaren” kan ha varit verksam i sådana sammanhang. Skåpet på bilderna är från Alunda socken, Uppland och dateringen 1766 finns målad med vit färg i överkant på skåpet: Ao 1766.
Många av de tidiga uppländska målade möblerna är inte signerade och det saknas också uppgifter om vilka målarna var, vad de hette och var de bodde. De målade möblerna har i stället utifrån olika egenskaper, såsom motiv och platser där de främst förekommit, förts in under olika benämningar. Till exempel ”Rosmästaren”, ”Mästaren med flamtulpaner” och ”Alundamästaren”.
Uppgifterna om Rosmästaren är hämtade ur Ola Ehns bok ”Rosor och flammande tulpaner”. Bilder ovan: Hörnskåp UM00571. Foto: Olle Norling/Upplandsmuseets samlingar
I ett hav av prästkragar! Foto: Skötsner-Edhlund, ED04729 /Upplandsmuseets samlingar
Den här skira somriga bilden är hämtad ur Skötsner-Edhlunds samling, en fantastisk bildskatt som vi har den äran att förvalta. I materialet finns många ateljébilder, men också bilder från vardag, utflykter och fest.
Historiken kring firman Skötsner-Edhlund kan sägas ta sin början år 1886, då öppnar makarna Anders och Brita Skötsner en fotoateljé i dåvarande Löfbergska bagerifastigheten i Östhammar. Namnet på firman var då A. Skötsner. År 1888 avled Anders Skötsner och Brita fortsätter att driva verksamheten vidare under namnet B. Skötsner. År 1893 gifte Brita om sig med sadelmakaren Per Elis Edhlund, som kom att läras upp till fotograf. Firman fick nu det nya namnet Skötsner-Edhlund. Britas och Per Elis son Josef började tidigt hjälpa till i ateljén och när fadern Per Elis avled 1946 så fortsatte Josef att driva firman. På bilden är det sannolikt systern Tyra, Per Elis och Britas dotter, som plockar en sommarbukett.
Uppsalas första kvinnliga yrkesfotograf Emma Schenson! Till vänster ett kolorerat fotografi gjort av Emma Schenson till albumet "ALBUM öfver CARLv. LINNÉ. LINNEA BOREALIS." Till höger ett kabinettsfotografi på Emma Schenson./Upplandsmuseets samlingar
”Linnea bor i skogen
bland mossa, barr och ris,
och hon är fin och vacker
på obeskrivligt vis…”
Så inleds dikten ”Linnea” av A. T. Gellerstedt och vi kan inte annat än att hålla med. I all sin enkelhet, skör och vacker på ett obeskrivligt vis har också Emma Schenson avbildat och kolorerat linnean. Emma Schenson (1827–1913) var Uppsalas första kvinnliga yrkesfotograf, därmed också en av de tidigaste i Sverige, och hon var samtida med några av de första ateljéerna generellt som etablerades i Uppsala. Emma var verksam som fotograf från 1860-talet och framåt och var också utbildad inom akvarellmåleri. Hon arbetade hela livet med båda konstformerna. Tyvärr så försvann den största delen av hennes negativsamling efter hennes död. I våra samlingar har vi dock några glasplåtar, akvareller, kolorerade bilder och kabinettsfotografier som kan tillskrivas henne. Det är vi mycket glada för!
Uppsala Universitetsbibliotek har album med hennes fotografier som visar Uppsala domkyrkas förvandling under Helgo Zettervalls restaurering 1885–93 samt en mapp med 15 fotografier av Linnésamlingarna i Uppsala och Hammarby. Vissa delar av vårt material har sitt ursprung i dessa dokumentationer.
En nattsäck för en student! Javisst, den här blommiga väskan har tillhört Erik Gottfrid Åbergh. Han använde väskan under den tid då han var student i Uppsala, sedermera prost i Hammars församling i Närke. Sannolikt var hans tilltalsnamn Gottfrid, med tanke på initialerna på väskan. Vi vet att han föddes 1837 och att han gifte sig med Edla Maria, född Flodin. Enligt folkräkningen 1890 så fanns det sex barn, alla flickor, i familjen. En av dessa, Edith Åbergh, hade denna väska kvar i sin ägo då hon gick bort 1962, samma år som väskan sedan skänktes till Upplandsmuseet.
Den vackert dekorerade väskan är tillverkad av grovt brunt tuskaftat ylle med korsstygnsbroderier i flera färger. På ena sidan är det broderade blommor och monogrammet ”G.Å.” och på den andra sidan rutmönster i rött och vitt. Sidorna och botten är av brunt läder och bygel och låsbricka av mässing, nyckel finns med. Handtag saknas, men är på ena sidan ersatt med ett nu trasigt svart läderband och på den andra med ett vitt bomullsband. Väskan är fodrad med randigt bomullstyg och är 39 cm bred och 32 cm hög.
Till vänster ett broderat kuddöverdrag, UM38495. Till höger två kvinnor som sitter och broderar i trädgården, 1910-tal. Foto: John Alinder/Upplandsmuseets samlingar
Den 30 juli var det Världsbroderidagen och vi uppmärksammade detta med en prunkande broderad blombukett och en stämningsfull utomhusbild med två broderande kvinnor från 1910. Blombuketten är broderad på ett kuddöverdrag och broderiet är utfört med garn i bomull och lin i olika färger på halvblekt linnetyg. Broderistygnen består bland annat av plattsöm och stjälkstygn. Broderiet har namnet "Stora blommor" och komponerades 1944 av Gun Leander. Kuddöverdraget tillhör hemslöjdssamlingens B-samling, den del som beskriver nytillverkningar, och den katalogiserades 1955.
Ja, blommor hittar vi här och var då vi letar i samlingarna. Som här på detta kabinettsfotografi. Hatten!! Wow! Uppsala Sångarförbund bildades 1904 och ibland gav man sig ut på sångarresor och denna gång gick resan till Enköping, där sångarbröderna Ragnar Nyman och Artur Ax med sina fästmör Elsa Lundin och Ragnhild Nyman gick till fotografen för att föreviga tillfället.
Den som fick äran att dokumentera paren var Eskil Andersson (1887-1939). Eskil var verksam som fotograf i Enköping, där han etablerade fotograffirma den 20 oktober 1907. Han hade också en filial i Örsundsbro. I Upplandsmuseets samlingar finns flera bilder från samma tillfälle, då med ytterligare personer – finns på DigitaltMuseum.
Ett kabinettsfotografi utgörs i grunden av ett fotografi som har klistrats på en mer eller mindre dekorerad kartong. Den senare har varierat i utseende, framför allt tilltog dekorationerna av kartongen under 1800-talets senare del. Korten, ja de delade man ut, skickade till släkt och samlade på och många gånger sattes de in i album. Bilder på bekanta och på kungligheter samsades om utrymmet.
Bild ovan: Kabinettsfotografi - Ragnar Nyman, Elsa Lundin, Artur Ax och Ragnhild Nyman på sångarresa till Enköping. Foto: Eskil Andersson, FN03166/Upplandsmuseets samlingar
Det betydelsefulla biet! Inga blommor utan bin, därför var också denna lilla viktiga insekt med i sommarens blomtema. Ett bi som landat på en blomma. Föremålet är en mekanisk leksak av bleckplåt som består av en blomma i blått och gult och ett bi i gult, brunt och silver på grönt stativ med fjäder och rörlig arm. Armen kan skjutas in och släppas varvid blomman snurrar och sannolikt har också biets vingar rört på sig en gång i tiden. Leksaken är märkt ”Made in Germany”.
Den snurrande blomman ingår i en samling leksaker och kläder UM26348- UM26530, som tillhört givarna, syskonen Marianne Adolfsson och hennes bror Ragnar Adolfsson. De använde leksakerna då de var barn. Föremålen skänktes till Upplandsmuseet 1995.
Bild: Leksak, UM26417. Foto: Anja Szyszkiewicz/Upplandsmuseets samlingar
Vi botaniserade vidare på sommarens blomtema och vi fastnade för denna akvarell som har dryga 200 år på nacken. Målningen ingår i en serie med akvareller som kom till Upplandsmuseet som gåva 1961. Vem som gjort akvarellerna är okänt. Ett par av akvarellerna är daterade till slutet av 1700-talet.
Akvarellerna har en gång tillhört givaren Lisa Erikssons farfar, skräddaråldermannen Erik Eriksson (1800–1871). Han ägde ett hemman i Gränby, Vaksala i närheten av Gränby gård, strax utanför Uppsala. Enligt uppgift kan det vara så att akvarellerna låg i ett skåp på Gränby, och att Erik Eriksson förvärvat skåpet med akvarellerna på auktion någon gång på 1850-talet. På Gränby gård har både Linnélärjungen (prof) Carl Peter Thunberg och Linnés dotter Sara Christina Linné (Duse) bott.
Denna finstämda, drygt 100 år gamla, bilden föreställer Christiane Liljefors som sitter ner omgiven av prästkragar på en sommaräng. Christiane tittar rakt in i bilden. Hon bär ljusa sommarplagg och på huvudet har hon en stråhatt som skuggar ansiktet. Christiane föddes 1876 i Stavanger i Norge, då var efternamnet Egelind Petersen. Föräldrarna var grosshandlare Roland Olaus Petersen och Marie Pauline Egelind.
Efternamnet Liljefors kom till då Christiane den 30 maj 1901 gifte sig med kompositören och dirigenten Ruben Liljefors (f. 1871). Bröllopet gick av stapeln i Stavanger i Norge. De fick fyra barn, Roland 1902, Alf 1904, Ingemar 1906 och Marit 1913.
Kanske är det så att det är maken, eller den blivande maken, Ruben som fotograferat Christiane i den omfamnande blommande omgivningen. Vi vet inte helt säkert vem som tagit bilden, men den ingår i en samling glasplåtar som en gång tillhört Ruben Liljefors. En mycket fin bildsamling som också finns publicerad på DigitaltMuseum.
Släktskap med konstnären Bruno Liljefors undrar ni kanske? Ja, det stämmer att Ruben och Bruno var bröder.
Det var det sista blommande inlägget för sommaren. Ett stort tack till dig som tagit dig tid att läsa!