Djuren

Hedemorahöns

Hedemorahönan är en av de nordligaste lanthönsraserna och har funnits i Hedemoratrakten så länge man vet. Rasen var mycket nära att försvinna på 1970-talet, då de allra flesta lanthöns korsades med värphybrider. År 1982 hittades en "ren" besättning i byn Trollbo, utanför Hedemora i Dalarna. Alla nuvarande Hedemorahöns härstammar från denna besättning.

Roslagsfår

Roslagsfåren härstammar från Upplandskusten och från öarna i skärgården och har anpassat sig till den lokala miljön under mycket lång tid. Det var vanligt med en liten flock får på gården för att få ull till kläder. Men även köttet, skinnet och hornen togs om hand.

Linderödssvin

Linderödssvinet är Sveriges enda oförädlade lantras av svin. Kroppsformen är lite rundare än de långa moderna raserna. Trynet är rakt, öronen medelstora och ofta lite vinklade framåt som solskydd. Färgen varierar, men är alltid svartfläckig med gråvit eller brunröd färg. Linderödssvinet är härdigt och trivs bäst om det ges möjlighet att vara ute och böka i skog och mark.

Rödkulla

En ko i Uppland vid 1800-talets början var troligen en liten och rödbrun så kallad Rödkulla. Rödkullan är en av våra få kvarvarande lantraskor och är en kombinerad mjölk- och köttras. Kullig betyder att kon saknar horn. Korna är röda i olika nyanser men kan ha vita tecken. Rasen har gott lynne, starka ben och klövar, god fruktbarhet, lätta kalvningar och är livliga. Vi brukar ha en rödkulla med kalv på Disagården en kortare period i mitten av sommaren.

Jämtget

Jämtgeten är en svensk lantras som har sitt ursprung i Jämtland och Härjedalen. Rasen är speciellt anpassad till det nordliga klimatet och betet som finns kring fäbodarna. Hannarna kallas bockar. Honorna kallas bara getter. Barnen kallas killingar. Både bockar och getter har horn.